Äntligen löptur

Känns som att det gått för långt tid sen senaste löpturen. Mycket beroende på en segdragen förkylning och ett helt vansinnes tempo på jobb, då jag avslutat en tjänst och påbörjat en ny, i ett helt annat stadsområde.
Valpen har dessutom gjort om mina hörlurar till något som liknar, jag vet inte vad. Å lyssna på musik är omöjligt.
Jag har nu börjat titta på nya med Bluetooth funktion. En djungel...

Å nästa lopp fick jag hoppa!

Rackarns vad saker inte går min väg just nu med löpningen. Eller ja, löpningen går väl bra men mina lopp verkar inte fungera alls. Ett brutet och ett inställt pga förkylning för min del. Idag var det Yddingeloppet och jag hade anmält mig till 12 km distansen.
Fick ringa kompisen och avboka. Under samtalets gång visar det sig att hon tävlar i hemlighet mot mig! Vi har ungefär samma tempo, men hon ligger lite före, och nu vet jag varför! Hahaha!
Nåväl, det visar sig även att vi funderar i samma bana gällande längre lopp, halv mara och sen marathon. Helst New York Marathon såklart...

Å varför inte? You only live once!
Så först tar vi Göteborgs varvet och sen tränar vi inför Marathon...
En liten röst inom mig undrar dock...vad fan ger jag mig in på? Det får vi se!

En annan sak som däremot är superpositiv, är att jag fick från en gammal god vän från förr en bok skickad med posten om löpning! Blev så otroligt glad, dels att det var från min vän och dels över hans omtanke. Snacka om god karma is coming his way!

Premiär för att bryta ett lopp

IFORM loppet gick av stapeln idag i Malmö. Kände mig lite småseg men det brukar släppa när man väl börjat springa. Min kompis Louice skulle debuterat millopp idag men hon var förkyld så det fick vänta.
Dock var hon så snäll att hon stod och hejjade längs vägen 😃. När jag passerade henne för andra gången passade jag på att strippa! Hade nämligen en långärmad tröja under vilket var alldeles för varmt. Så av med tröjan supersnabbt. Louice fick det hela på film också 😂.
Tyvärr fick jag bryta efter 5 km, det blev tungt att andas vilket antagligen är lite sviter efter förkylningen förra veckan. Vilket retar mig som bara den...

Tråkigt nog att 10 km banan var två varv på 5:an. Så tråkigt att varva...

Kroppens styrka

Förra lördagen sprang jag Midnattsloppet i Malmö, vilket var ett väldigt roligt lopp! Mycket som hände längs sträckan, och hejjande människor som trotsade regn och rusk! Härlig stämning! Själv kände jag mig lätt i kroppen, men vågade inte riktigt ta i och öka tempot. Måste jobba lite med psyket under loppen, det är okej att jag blir trött!
Just nu ligger jag i soffläge och är dunderförkyld. Hatar att vara passiv, blir på dåligt humör och frustrerad över att inte orka någonting.

Ain't that the truth?

Med nytillskott i familjen, valp på 9 veckor, blir det varken mycket sömn eller tid över till löpning just nu. Men man får ta det också, för det är kvalité som räknas och jag vill att löpningen ska vara rolig inte ett tvång. Jag vill längta till mina löprundor, och det gör jag verkligen!
Jag älskar att titta på bilder där folk springer, och tänker snart är det min tur. Som nu på söndag när kompisen och jag bestämt tid för löptur i bokskogen. Det ska bli riktigt roligt!

Vurpa blev dagens tema!

Jo då, jag och kompisen som brukar köra ett långpass i skogen träffades återigen idag. Tanken var att vi två skulle springa, de respektive skulle gå med hund och son en kortare promenad.

Jag och kompisen har dessutom inte träffats på två veckor, så det är mycket gafflande på oss mellan backarna för ta igen.

Jag tycker att efter ca 3 km att det är dags att dra på lite, så jag ökar successivt tempot. 

Då, ungefär vid 5 km, efter en uppförsbacke, snubblar kompisen på en sten och landar på knät, armbågen och sidan av pannan! Snacka om dykning! 

Lite skakis och blodig, kommer vi överens att en sten låter för mesigt så historien ändras till en björnattack där kompisen har räddat mig eftersom björnen egentligen var ute efter mig och mitt otroligt färgglada linne. Mycket coolare om ni frågar mig.

Så, om ni springer i bokskogen vid Torup, på 7 km slingan, se upp för björnen som lurar vid 5 km...

En sjua i Bokskogen

Det blev en efterlängtad runda i bokskogen med min kompis! Något varm och fuktig sådan, och jag som är lite rädd för att bli kall hade tagit på mig en långärmad tröja, eh något svettig blev jag...
Min vän som var lite seg i kroppen ville springa 7 km, och jag tränade lite på att gasa nerför backarna. Det här med att luta sig framåt i nerför backarna är lite läskigt! Jädrans vad det går fort! Samtidigt lite roligt !

Är mycket nöjd med dagens tur, och glad över att jag hade bra med ork kvar i slutet trots att jag svettades hur mycket som helst i min långärmade tröja...

Hit längtar jag!

Tyvärr är det lite dåligt med löpningen just nu. Hinner med löpgruppen på tisdagar och förhoppningsvis en tur i veckan.

Känner mig tung i kroppen och även i huvudet, och jag vet att det känns bättre efter en löptur, men just nu är det hela tiden andra saker som kommer emellan.
Imorgon dock, har jag bokat träff med min löparkompis så nu får inget komma emellan utan det får vänta tills jag kommer hem igen.

Så det så.

Semester och Facebook

Befinner mig just nu på semster i soliga och varma Turkiet med familjen. Varmt som tusan är det, och mitt försök till löpning häromdagen gick inte så bra. För varmt. Hittade inte mina löpartrosor i funktionsmaterial. Började bli mörkt. Ingen belysning. Halva rundan i mörker och väldigt ojämnt underlag (en liten fear jag har pga mina problemfötter).

Sen en annan sak. Sambon la ut en bild på Facebook där vi dricker en drink. Många gillare och positiva kommentarer. Jag lägger ut ett inlägg om att jag längtar efter att springa. Direkt kommer kommentarer om jag ska ta det lugnt, för jag är på SEMESTER. Då ska man absolut inte flänga runt! Nä, då ska man sitta och förgifta sig med etanol och vräka i sig skitmat. Då har man semester tydligen.

Alla får leva som de vill, det är rätten man har som människa men att hacka ner på mig för att jag äntligen kan träna i lugn och ro, ta hand om mig och min kropp, jag förstår det helt enkelt inte?

Annars, gillar Apollos dagliga erbjudande om träningsklasser. Här finns yoga, vattengympa, H.I.T., cirkelträning och gym. Mer sånt!

Blodomloppet Malmö

Vet inte vad jag tänkte när jag anmäler mig till ett millopp på en vardag, när min sambo har jour dessutom!
Fick kalla in min mamma att ha pyjamasparty med sonen, medan jag stack iväg och sprang.
Bra gick det, kändes lätt och energirika fram till 7 km. Fick ont i ljumsken vid 9 km, och fick säga till benet att flytta sig framåt varje steg. Det gick minsann! 

Jag lyckades med personbästa på milen, 54,50 minuter. Sjukt nöjd och stolt! Å trött...
Mortons foten är svullen och bråkig men jag ska massera och trycka upp nerven imorgon. Nu är jag alldeles för trött!

Blåslagen och mörbultad

Så känns det nu iallafall. Ok, kanske inte blåslagen på huden, men under huden känns muskulaturen blåslagen. Varför? Ett besök hos naprapat-Björn...

Han knäcker och drar och trycker på mina stackars fötter (varav den ena har mortons syndrome och är konstant svullen). Har börjat bygga upp musklerna där, och har sällan ont i fötterna längre. Höftsmärtan var också länge sedan jag kände av. På vissa ställen idag gjorde det så ont att jag svettades och profylax andades om vartannat (det är väldigt rent under hans massagebänk sedan jag flåsat bort alla tendenser till dammråttor).
Bra är även att jag får övningar med hem, så att jag kan bli ännu bättre.

Å medan man blir "misshandlad", bjuder Björn på bra varierad musik och ibland en sångstund. Idag stod han även och hoppdansade för mig 😆. Kan inte annat än att gilla denna man!

På tisdag är det mitt andra millopp ever, Blodomloppet! Yeah!

Vårruset Malmö

Då kan jag bocka av Vårruset till mina genomförda lopp! Nöjd med tiden 27 minuter, vilket är 2 minuter snabbare än IFORMLOPPET i somras.
Kändes betydligt lättare också! Såg att en kilometer hade tiden 5.11 vilket jag är supernöjd med!
Det tokiga var bara att vi ställde oss i fel startgrupp, dvs den näst sista för icke tidtagning! Nåväl, det gick bra ändå men frågan är om jag inte hade kunna springa liiite fortare eftersom jag fick zickzacka mig fram.
Roligt lopp med mycket människor, och en mycket duktig peppande hälsoprofil, dvs Blossom.
Nu sängen, imorgon är det tisdag och BABYrunners team på Bulltofta.

Ibland vill det sig INTE!

Är fortfarande väldigt glad och peppad över min debut i ett millopp! Har inte sprungit så mycket efter det eftersom jag blev lite förkyld efter förra helgens spelning med bandet.

Dock så sprangs det med löpargruppen i tisdags. Backintervaller, jo jag tackar jag! Har aldrig gjort det tidigare så det var väl på tiden! Roligt och jobbigt men det som var mest frustrerande var att jag tappade min löpteknik! Höften hängde inte med och inget driv i steget. Aaaaaarrggghhhh, blir så arg på mig själv!

På måndag är det Vårruset i Malmö, och det ska jag springa. 5 km blir alldeles lagom efter en dag på jobb.  Min kompis Malin försöker fortfarande få med mig på Göteborgs varvet... Eh, nä! Svarade jag henne !

Dagen efter

Ja, kanske inte som när jag var 20 och hade varit ute och festat hela natten lång, utan dagen efter mitt första millopp!
Har fått blåsor på vardera fot och känns lagom tung i musklerna. Annars helt ok faktiskt.
Har dessutom hunnit landa och tänka över mitt lopp. Sprang faktiskt fortare vissa sträckor än vad jag gör hemma! Inte en gång kände jag att det inte gick eller att orken tog slut, skönt!
På upploppet som skedde inne på stadion, stod min chef som gått i mål 10 minuter tidigare, och hejjade på. Min kompis var före och jag spurtade allt vad jag orkade.
Min mamma och moster var på plats, men de hade gått och handlat glass och missade därmed min målgång! Hahahaha!

Nästa lopp är Vårruset på 5 km, känns bra att variera sig.
Nu ska jag sätta mig och planera tisdagens BABYrunners pass.

SM milen Malmö, check!

Mitt första millopp någonsin är avklarat!
Är så glad och nöjd att jag faktiskt fixade det! Å jag blev inte sist!

När jag fick diagnosen på foten, mortonssyndrome, trodde jag att det var att dags att lägga mina relativt nyinköpta löpardojjor på hyllan, men icke! Mycket kämpande och ett år senare , fixade jag att springa milen. Under en timme dessutom! Närmare bestämt 56 minuter.
Jag. Gjorde. Det.

Return of the 100 Burpees...

Tisdagens BABYrunners pass gick minsann inte av för hackor! Kära Pernille hade sitt mest omtalade pass i bakfickan. Dvs springa 1 minut, gör 1 burpee, spring 1 minut igen, gör 2 burpees osv upp till 10 burpees och sedan neråt igen. Trodde jag skulle kräka... Men vilken fantastisk stämning det blev i gruppen, vi skrattade och pustade om vartannat.

Lite sur på mig själv att jag inte är starkare i armar och axlar, för jag vill ju kunna göra ordentliga armhävningar innan upphoppet.
Nåväl, det finns en lösning och det är att träna mer på det såklart!

Nu dagarna såhär efter känns träningsvärken rejält, och mer lär det bli efter SM milen på lördag!

Point of no return?

He he, ja men där står jag ju! Som startande i årets SM mil i Malmö. Mitt första millopp.
En liten del av hjärnan undrar vad tusan jag gett mig in på?
Bara foten håller, eftersom det är asfalterat hela vägen!

Instruera

I tisdags höll jag i löpträningen för nätverket BABYrunners i Malmö. Tidigare har jag känt mig lite osäker, eftersom jag inte har tyckt att jag är tillräckligt erfaren som löpare. Jag hade ju inte ens sprungit milen...

För första gången kände jag mig lite mer säker och kunde slappna av. Nu har jag ju ändå sprungit milen tre gånger...jodåsåatte... Märkligt att jag sätter mentala hinder för mig själv! Allt handlar om inställning till det man gör. För det kommer faktiskt tjejer till "mina" pass.

Har börjat landa mer och mer i att det alltid kommer finnas mer erfarna och mer kunniga människor än mig (prestationssökaren), och att de inte alltid ser ner på mig för det!

För sanningen att säga, det är nog det som det slutligen handlar om: jag är inte alltid bäst. Bara ibland ...

I did it!

Jag har gjort det! Det som kändes så långt borta med alla förkylningar och säsongsbetonade sjukdomar... Enligt mitt träningsprogram i appen skulle jag springa 8 km i lugnt tempo. Jag kom till 8 km och tänkte...ja va fan...jag provar! 

När den coachande rösten sa att 10 km var nådda kände jag mig som Rocky Balboa! 

Var väldigt trött i benen och sjukt peppad att jag klarade det (lite rörd också ska erkännas).

 Min högerfot med mortonssyndrome var svullen som bara den både resterande av dagen och dagen därpå, men Skit i DET: jag har sprungit en mil!

I söndags provade jag att springa igen, och en enorm trötthet kom vid 8 km, men det mesta sitter i huvudet. Man klarar av mer än vad man tror! 

Jag gjorde det. Coolt.

När blir jag frisk???

 

Så. FORTFARANDE inte helt frisk! Förkylningen har satt sig på bihålorna och gör ont. Har fortfarande inte kunnat vara ute och löptränat, och det kliar i hela kroppen, och knoppen också för den delen! Jag häller i mig vitlök, ingefära, honung och Kan Jang för att hjälpa immunförsvaret.

Nu börjar jag bli lite orolig eftersom jag tänkt att springa en mil i februari, och SM milen går av stapeln den 18 april. Får väl springa på ren vilja, för jag SKA springa loppet!

 

Nog om det, jag har även insett att min sportbh inte riktigt lever upp till längre löparsträckor (har lite tung byst), och jag får skavsår undertill vilket svider när jag blir svettig (aj) så det blir även att kolla efter en sådan. Idag har jag en från Swegmark men kikar lite på en Shockabsorber.

Hej hopp, jag hoppas att jag kan skriva nästa gång att jag varit ute i spåret, håll tummarna!

Sprang 7 km, och sen kom...

Influensan! Jag blir tokig!!!
Sprang 7 km på tisdagen, kändes bra om än lite tungt men det är ju inte så konstigt när man haft sjukdom i kroppen.
Jobbade på onsdagen och under sonens gymnastikpass på kvällen kom febern smygande, och sedan dess har hela familjen varit nere för räkning igen.

Hur i hela friden ska jag kunna springa en mil den 18 april? Känns som att jag kommer att vara helt ur form. Mycket frustrerande måste jag säga.

Nu ska jag försöka få upp humöret igen genom att läsa nya IFORM som kom häromdagen.

Sjukstuga

Det är inte för inte som min chef kallar denna perioden för vabbruari... Hela min familj har legat däckad i förkylningar som sedan blivit avlöst av kräksjuka. Har inte ens varit i närheten av löparskorna! Jag längtar ut!!!

Idag är det faktiskt första dagen som det känns helt ok (om än något mör i kroppen...), men som måste ägnas åt hemmet som är fullständigt eftersatt (tvätthögen till exempel!!!).
Funderar över att köpa nya löparskor, eftersom jag nu börjar springa allt längre sträckor och tid, och kanske borde gå och få utprovat ett par skor av folk som har mer koll än de som arbetar i vanliga sportaffärer (inget ont om personalen men alla är inte löpspecialister där).

Börjar fundera över mina anmälningar till milloppen... Lite nervös faktiskt! Har du något tips så dela gärna med dig!

Löpargruppen!

Varmt välkommen till The B.A.B.Y. Network!: http://youtu.be/FGjjgViZ0l0

 

 

Så. Det är detta nätverket jag hänger med varje tisdag. En gäng tjejer/kvinnor som gillar att träffas och träna ihop.
Jag tycker att Pernille och Nellie som startade gruppen i Malmö har ett bra grundkoncept, allt för för att förbättra löpningen. Löpteknik, styrka och stretch samt intervallträning.
Att en kvinna kör ca en timme för att träna med oss varje tisdag talar mycket för sig självt..  Att vi dessutom har förbaskat roligt ihop gör ju inte saken sämre!

Tyvärr ligger jag lite efter i min träning, för att jag blev dunderförkyld, blev trött o hängig och tappade rösten förra veckan. Sprang i torsdags ca 6 km vilket kändes helt ok. Imorgon blir det förhoppningsvis 7 km.
Är anmäld till 2 lopp med milen som sträcka, SMloppet i april och midnattsloppet i Malmö i september. I februari ska jag springa en mil är planen.

Dagens 7 km

Idag har jag stånkat runt i bokskogen utanför Svedala med min kompis Louice. Vi satsade på 7 km i kuperad terräng, vilket gick bra. Lite tufft i uppförsbackarna men det är ju meningen!
Louice har gjort ett uppryck utan dess like! I julas sprang hon 4 km med en gåvila i mitten, och nu rejsar hon bredvid mig i 7 km! Jätteroligt tycker jag!
Tror att både hon och jag når våra framsteg mycket tack vare B.A.B.Y. runners team i Malmö. Utan intervall träning och styrka för löpare hade det nog inte gått så fort. Och jag som inte vågade springa med andra senast som förra våren, fniss...
Nyfiken? Kolla in hemsidan eller uppsök dem på Facebook: http://www.thebabynetwork.se/b.a.b.y.-runners-team-sverige.html



Fick ett tips på bra hjälp mot träningsvärk (nu tänker vi inte på "aj, jag är lite öm, utan HERREJÄVLAR vad ont det gör"). Magnesiumspray ska tydligen vara till hjälp då den ökar blodcirkulationen. Även bra mot kramp! Tipset kommer från rutinerade Vasa-skidåkare. Magnesiumspray ska finnas på naturapotek och liknande.

Lopp Hej di!

Sitter och kollar på lite bilder och ser bilden av mig och min kompis Malin som sprang Yddingeloppet i höstas.  6 km i skogsterräng, så himla fin bana!
Nu är jag lite taggad efter gårdagens 8 km att jag tänker anmäla mig till SM milen i Malmö i april.  Premiärloppet för milen känns helt ok att flytta fram till april istället för midnattsloppet i september.
Hoppas bara att jag inte åker på något bakslag med kroppen...

Jag närmar mig!

Beslutade mig sent igårkväll att ge mig ut i regnet och springa en runda. Min Endomondo app föreslog ett intervall pass med låg hastighet på 8 km. Japp det tar vi tänkte jag!
Sprang flera varv runt byn i mörkret och hade svårt att hålla det något lägre tempot som appen ville men det var lite svårt. Varför? För min tävlingsinriktade hjärna vill springa snabbare hela tiden vilket inte är så lyckat när jag ska öka på antal km och inte låta kroppen ta onödigt mycket stryk.
Jag fixade det iallafall!!!! Yay! Tyvärr svullnade Mortons  foten upp och jag fick kylbehandla lite.

Nu känns inte milen långt borta...

Hej 2015!

Hoppas ni haft en bra start på det nya året? Själv har jag haft det lugnt och skönt, och funderat över vilka mål jag ska träningsmässigt för 2015. Mitt största mål är såklart att lyckas springa en mil utan att kroppen går i sönder, samt att springa midnattsloppet i Malmö i september.
Delmål kommer att vara Vårruset och förhoppningsvis andra trevliga lopp. Tyvärr verkar jag missa Zombie Run som är en hinderbana med zombisar som skrämmer en på banan, mycket underhållande och klart motiverande när man ska ta sig genom ett hinder hahahaha! Älskar sådana här tokigheter... Träning ska vara kul!

Jag ska bli lite bättre på att träna styrka, så att jag blir stark i kroppen och förhindrar skador i mesta möjliga mån. Har ni några tips på bra sidor/you tube klipp eller liknande så berätta!

På tisdagkväll är det årets första träningstillfälle med B.A.B.Y Runners team, och jag ska sätta mig och planera ihop ett lämpligt pass. Hoppas vi blir många!

Zombisarna tog mig... =)