Skogstokig

Nu under ledigheten har jag och min kompis Louice sprungit en hel del i skogen! Det är inget jag är bortskämd med, då det för min del oftast löptränas i byn med omnejd. Vilket är ganska tråkigt. Skogen däremot, har varit fantastiskt fint att springa i nu när det är snö på både stigar och på trädgrenar. Lite magiskt! Vi fick frost i håret (SÅ snabbt sprang vi hahaha)!

Nu senast vi sprang blev det en hel del terränglöpning vilket var jättekul å skitjobbigt på slutet :-). Men vi lyckades skrapa ihop 6,8 km. Känns bra i både fot och höft, vilket kan bero på de mjuka löven som ligger under snön.
Håller på att massera undersidan av mina fötter med tennisbollar varje kväll och gör mina tå-övningar som naprapat-Björn sagt till mig. Ska dit igen i mitten av januari, hoppas vi kan se någon skillnad.

Personbästa

Har fått lite förhinder att träna som jag vill då först min pappa åkte in akut på sjukhus i helgen, och i tisdags blev min son opererad (visserligen planerad men ändå).
Men så igår kväll fick jag tillfälle att sticka ut. Kände motstånd redan vid 4 km och tänkte det här blir tufft, men så släppte det efter 5 km! Målet var 6 km men kände att jag hade lite energi kvar och kände att jag ville prova och se om jag orkade en km till. Och det gjorde jag!

Tyvärr kände jag av i vänster höft och i min "mortons fot" som svullnade upp men jag får massera med en tennisboll och massera så knutan i foten får mer utrymme.

Bara kroppen håller nu, så har jag inte långt kvar till en mil!

SPRING!

 

Bra låt att springa till, eller peppa sig när man känner sådär inför att springa!

The B.A.B.Y network

Tidigare sprang jag bara hemma, och vågade inte direkt att springa med någon annan. Får lite lätt prestationsångest och blir lite väl tävlingsinriktad så att jag satsar för mycket, vilket ibland leder till att jag slarvar och tar i sönder kroppen!

Men så när min son blev opererad och vi var inlagda på sjukhuset ett par dagar, så köpte jag tidningen IFORM där jag läste om ett kvinnligt löpnätverk! Tänkte att det var för proffs men jag kunde läsa om dem ändå. Men det var ju faktiskt för alla! Både mer erfarna och absoluta beginners som mig själv.
Å de fanns i Malmö! YAY!
Så, från i våras har jag gått på deras träningar varje tisdag klockan 18:30 på Bulltofta rekreationsområde. Har lärt mig hur mycket som helst, skrattat, svettats och kämpat utefter min egen förmåga och mina mål med träningen.

Så viktigt det är att hitta rätt människor, oavsett vad det gäller, och bli inspirerad av dem!

Vill du läsa mer om dem (de finns över hela landet), så besök deras hemsida: http://www.thebabynetwork.se/startsida.html

Personliga bästa igen!

I söndags var jag och min kompis Louice ute och sprang i bokskogen. Planerade att  vi skulle springa en ny runda som var lite mer plan och lite kortare men vad jag inte avslöjade var att vi skulle springa den två varv! Med såklart en liten kort promenadsträcka i mitten.
Louice vill träna upp sin kondition, och jag behöver träna på min löpteknik, perfekt med andra ord. Annars flåspringer jag hemmavid för att öka distansen men ibland är det bra att springa kortare sträckor med fokus på att träna bort olater och förstärka det som fungerar.
Kul att Louice  satte personbästa i distans.

Igår var det träning med babyrunners Malmö  med Pernille aka löparproffset, och jäklar vad jag fick jobba! Härligt!

Personligt bästa!

Det ska tydligen ske när det är svinkallt och vindstilla. Personbästa. I distans då, inte fart.
Skulle köra ett intervallpass föreslaget av min Endomondo app men missförstod och körde på lite galet. Så tog passet slut och jag tänkte att det var så kort bit kvar runt byn att jag likaväl kunde springa den biten också. Så det blev 6,6 km en torsdagkväll den 4/12!
Nu ska jag slänga mig i duschen å sen i soffan!

Svinkallt

Ikväll var det dags att hålla i ett B.A.B.Y runners team pass och gisses vad kallt det var!
När de andra trampade på i intervallerna så stod jag och hoppade och frös som en tok. Naturligtvis hade jag även glömt min visselpipa, så när jag skulle markera tempoväxling fick jag försöka vissla med stelfrusen mun... Måste erkänna att jag stod och fnissade för mig själv för det kan inte ha låtit klokt med mina pip till visslingar!
Allt gick bra och vi genomförde passet med rasande fart, härligt!
Tar med en bild från förra veckan. Då var det varmare hahaha!

Here we go...

Nåväl, kastar mig ut igen i bloggvärlden fast i ett annat ämne denna gången. Nämligen mitt (eller mina rättare sagt) försök till att någongång klarar av att springa milen utan att ta i sönder min bråkiga kropp fullständligt!

Häng med...